Ur åren före noll
Handlingar ur den gamla världens sammanbrott, avskrivna i liggaren
Nyhetstelegram, fyrtiosex år före noll
Elransoneringen förlängs över tredje sommaren i följd. Två av landets största försäkringsbolag meddelar att de inte längre tecknar nya avtal i kustlänen. Regeringen manar till lugn och hänvisar till expertgruppens rapport, som väntas efter valet.
Handskrivet anslag i ett trapphus, trettionio år före noll
Grannar. Elen går igen i kväll. Vi samlas i tvättstugan klockan sju och gör upp en lista på vilka som har element, vilka som har barn och vilka som är gamla. Ta med papper. Vi räknar själva.
Brev från en mor till hennes syster, trettioåtta år före noll
Du frågar hur vi klarar oss. Jag vet inte vad jag ska svara. Staten finns på radion men inte i huset. Det som finns är listan i tvättstugan. Karin på tredje våningen skrev upp oss för ved i onsdags och jag skrev upp mig för att sitta hos hennes far på nätterna. Det är inte mycket till ordning. Det är den enda som håller.
Kommuniké från Övergångsrådet, trettiotre år före noll
Från och med den första i månaden fryses allt ägande av produktionsmedel i avvaktan på den nya räkenskapen. Kontanter och löpande medel berörs inte. Arv av kapital upphör. Rådet är medvetet om att beslutet saknar motstycke. Det gamla systemets motstycke var att låta bli, och det prövades i fyrtio år.
Nyhetstelegram, trettiotvå år före noll
Attentat mot folkbokföringens arkiv i natt, det tredje på en månad. Grupper som motsätter sig förmögenhetsavvecklingen tar på sig dådet och förklarar att utan register ingen nollställning. Övergångsrådet svarar att registren sedan i våras är replikerade i tretton exemplar, ett i hemkommunen och tolv hos grannkommuner, och att elden därmed endast kostade en byggnad.
Ur domstolsprotokoll, trettioett år före noll
Den åtalade, tidigare huvudägare i tre bolag, förnekade inte gärningen men anförde att han försvarat sina barns rätt till det deras familj byggt under fyra generationer. På fråga om alla barn hade samma rätt svarade han, efter en paus som antecknades, att så säkert var fallet, men att det inte var hans sak att ordna.
Brev från en kvinna till hennes vuxna barn, trettio år före noll
De kallar det räkenskap. Jag kallar det stöld, och jag kommer kalla det stöld tills jag dör, för er farfar frös och slet för det här och det var hans rätt att ge det till er. Jag skriver inte för att ni ska hämnas. Jag skriver för att någon ska minnas att vi inte var onda, vi var rädda, och att det vi ville skydda inte var pengarna utan er.